Krönika: Levande gatuplan i praktiken

Samverkan i praktiken med folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Foto: Helena Holmberg.

Stråk och platser med lokaler i gatuplan blir inte till levande, trivsamma platser genom önsketänkande. Lokalförvaltning kräver djupt kunnande. Det finns ett starkt ekonomiskt tryck på lokalförvaltare och de näringsidkare som driver verksamhet i lokalerna - verksamheter måste ju ha en företagsidé som funkar ekonomiskt. Och vilka affärsmodeller som fungerar förändras ju dessutom över tid. Helena Holmberg arbetar med levande gatumiljöer i praktiken och har arbetat med frågorna under många år som bland annat verksamhetschef för BID Gamlestaden och BID-samordnare i stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg. Här ger Helena exempel på hur samverkan mellan de konstruktiva krafterna kan fungera i praktiken.

Det finns negativa krafter som påverkar lokalerna i gatuplan. Inte minst växande tryck från kriminella och ohederliga krafter. Organiserade kriminella grupperingar har starka motiv att etablera sig i lokaler i gatuplan. Dels för att befästa en territoriell kontroll och uppsikt över fysiska platser. Dels för att driva verksamheter, för att tjäna pengar, kanske kunna tvätta pengar, kanske kunna sätta rättslös arbetskraft i produktion.

I ett köpcentrum ägs och förvaltas lokalerna av en enda fastighetsägare, en enda aktör som har alla delar av utveckling och skötsel av köpcentrumet i sin hand. Praktiskt men lite trist.

En stadsmiljö med en mångfald ägare och förvaltare är något annat. I bästa fall blir resultatet en spännande miljö som präglas av kreativ brokighet och trivsam småskalighet, där många entreprenörer kan förverkliga sina idéer och dessutom leva på dem. Men mångfalden för med sig egna utmaningar. Som sagt, den där levande attraktiva platserna kommer inte till genom önsketänkande.

En välfungerande och levande stadsmiljö förutsätter i regel att de olika fastighetsägarna samarbetar om uthyrningen av lokaler. Utan ett sådant samarbete uppstår fenomen såsom att olika lokalvärdar tar in, exempelvis, fyra thairestauranger på samma gatstump. Eller att skrädderiet eller nyckelsmeden ligger i bästa söderläge med slösande sol och gott om plats för en uteservering, medan cafét eller bistron får det blåsiga, trånga och mörka nordostläget. För att undvika sådana marknadsmisslyckanden krävs en långt driven samarbetskultur.

En kategori fastighetsägare som behöver extra mycket love and care är bostadsrättsföreningarna. I normalfallet lämnas de helt ensamma med sina uthyrningsbeslut och sin lokalförvaltning. Visst tar många hjälp av Riksbyggen, HSB eller SBC. Men bostadsrättsföreningarnas generella sårbarhet har uppmärksammats flitigt på senare tid. En rapport som Sweco gjort på Fastighetsägarna Stockholms uppdrag för ett par år sen benar i problemet. Bostadsrättsföreningarnas sårbarhet  är stor, men insikten om hur sårbara de är är liten, visar Sweco. På senare tid har exempel på regelrätta kapningar och plundringar av nybildade bostadsrättsföreningar i utsatta områden uppmärksammats medialt.

Men även välfungerande, väl etablerade bostadsrättsföreningar möter utmaningar som de i normalfallet inte är rustade för. Brister i lokalförvaltningen får stora konsekvenser för den gemensamma stadsmiljön. Sårbarheten mot kriminell påverkan är stor i samband med uthyrning av lokaler. För alla kategorier fastighetsägare, stora och små, men mycket stor särskilt för bostadsrättsföreningar.

Det här är skitsvårt, rakt uttryckt. Även för en stark fastighetsaktör tar det lång tid att vända utvecklingen om man har låtit de egna lokalerna gå ner sig. För att jobba med lokaler i gatuplan i områden med en mångfald fastighetsägare krävs samarbete, metodutveckling och tillgång till en gemensam budget och gemensamt kompetensstöd.

 

I BID Gamlestaden jobbar vi så här

En bostadsrättsförening som är helt central för stadsmiljön i Gamlestaden är den på bilden nedan. De har suttit helt själva med sin lokalförvaltning i alla tider och har råkat ut för en hel del smällar under årens lopp i sin lokaluthyrning och i relation till de egna lokalhyresgästerna. För ett par år sen var det en andrahandslokalhyresgäst som valde att ställa ut kylskåp och andra vitvaror på trottoaren. Och det kan man ju strunta i, om man vill. Eller så kan man tycka att entrén till ingen stadsdel i Göteborg ska behöva se ut så. Kylskåpen är borta, men helt ärligt är inte dessa lokaler på gatuplan någon prydnad för sin plats nu heller.

Samverkan i praktiken med folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Foto: Helena Holmberg.

Förrförra fredagen (17/9) träffades vi utanför deras hus, folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Och nu förstod BRFen att de kunde få hjälp.

 

Nytaget foto på gatumiljön vid byggnaden. Foto: Helena Holmberg.

Det tar som sagt fruktansvärt lång tid att utveckla illa skötta och fula lokaler till levande platser med ett konkurrenskraftigt och hederligt lokalt näringsliv, också när det är en enda, kraftfull fastighetsägare som äger och förvaltar lokalerna. När lokalägandet är mångfasetterat och på mycket olika nivåer vad gäller kompetens och professionell förmåga är utmaningarna oerhört stora. Men dessa problem är generella, de finns nästan överallt. Och därför är det desto mer angeläget att utveckla plattformar och metoder för att hantera dem. För stråk och platser med lokaler i gatuplan blir inte till levande, trivsamma platser genom önsketänkande.

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.

Kommentarer:

Jan Wiklund (3 Juli 2022 16:15)
Är det inte också så att det krävs en viss mängd folk för att en gata ska fungera? Och att moderna städer är alldeles för glesa för att butikslägen vid dess normalgator ska vara attraktiva?

Skriv en kommentar :