Stadsplan Enköpingsgatan
Enköpingsvägen - ny stadsdel som binder ihop
Det finns planer på att omvandla Enköpingsvägen till en stadsgata hos Solna och Sundbybergs kommuner. YIMBY Stockholm har skissat på ett förslag:
- En tät urban stadsdel med parker och en framtagen Råstabäck
- Tvärgator som binder ihop hela området och tar bort vägens barriäreffekt.
- Stadsgata som främjar gångstråk, cykel och kollektivtrafik
Förslaget ger en ny stadsdel som knyter ihop hela området och uppskattas ge 15 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser tillsammans med skolor, idrottshallar och annan service. Ett alternativt sätt att hantera plan och byggprocessen för att styra de estetiska kvaliteterna och få variation i bebyggelsen föreslås också.
(Klicka på bilden för att se den i större storlek)
Om du bor i Solna eller Sundbybergs kommun och gillar förslaget, skriv på vår namninsamling för att kommunicera detta till era folkvalda.
En byggbar yta större än Sundbybergs centrum
Enköpingsvägen sträcker sig från Ulvsundavägen i väster vid gränsen mellan Stockholms och Sundbybergs kommun sydost om Rinkeby och bort till trafikplats Järva krog vid E4:an i Solna kommun i öster.
Detta förslag är avgränsat till den västra delen av sträckan, från Rinkeby till och med Ostkustbanans järnvägsspår öster om Ulriksdal. Arealen för området är ca 132 hektar, varav 88 i Sundbyberg och 44 i Solna. Om man räknar med att 50% av marken är offentlig plats så blir det 44 hektar byggbar mark i Sundbyberg och 22 hektar i Solna.
För att ge en bild av ytornas storlek kan du se hur stor del av Sundbybergs centrum som skulle rymmas på ytan för handelsområdet söder om vägen.
Sundbybergs centrum urklipp (inom röda linjen) lagd över dagens handelsområde söder om vägen
Glest och barriärer idag
Tittar man på nuvarande bebyggelse, gatunät och den planerade bebyggelsen (från detaljplaner, samråd eller illustrationsskisser) så ser man en mycket låg bebyggelsetäthet i området. Den visar också hur avskilda många av områdena är från varandra. Gatustrukturen mellan de olika områdena är i stort sett obefintlig och Enköpingsvägen är en barriär mellan norr och söder.
Karta över nuvarande planområdet. Nuvarande bebyggelse i svart, fastställd eller planerad bebyggelse i grått
En viktig anledning till bebyggelsens placering är de branta höjdskillnaderna i området. Enköpingsvägen ligger lågt ner jämfört med omgivande terräng, och i delar söder om vägen finns en kraftig brant mot Hallonbergen som är särskilt svår.
Vy av Hallonbergen från Enköpingsvägen
Råstabäcken – en dold tillgång
Längs med västra delen av Enköpingsvägen rinner Råstabäcken som leder till Råstasjön. Bäcken leds idag under långa sträckor i kulvert, bland annat under Hornbachs och Coops parkeringar.
Nuvarande kulvert för Råstabäcken
Råstabäcken har en viktig funktion för avledning och rening av dagvatten och men kan också nyttjas till mer trivsamma parkmiljöer.
Förslaget - skapa ett attraktivt stråk med liv och rörelse
Förslaget är att Enköpingsvägen utvecklas till ett aktivt stråk i norra Stockholm som bidrar till att binda samman istället för att dela staden. Enköpingsvägen blir en gata man beger dig till av en mängd anledningar - ett service- och kulturutbud, bostäder och arbetsplatser - som gör att det är liv och rörelse de flesta av dygnets timmar.
Förslaget med ny bebyggelse färglagd. Klicka på bilden för att se den i större storlek
Området är också en stadsdel där man kan ta sig till fots eller med cykel för att ta sig runt, och som hjälper den som bor i ett omkringliggande område – som Ursvik, Rissne, Hallonbergen, Bagartorp - med detsamma. Med bra och gen kollektivtrafik, med smidigt byte till pendeltåg i Ulriksdal och rum för eventuell framtida spårväg stöds kollektivtrafik till och från området.
Förslaget innebär också att ersätta det befintliga handels och industriområdet söder om Enköpingsvägen mot Rissne.
En tät urban stadsdel
Förslaget är att etablera en tät och urban stadsdel, med stadsgatan som kärna. Stadsdelen länkar ihop och binder samman de omkringliggande områdena och den ska ha ett service- och kulturutbud tillsammans bostäder och arbetsplatser som gör en levande stad.
Tätheten nyttjar den byggbara marken effektivt och den skapar bra och attraktiv miljö med korta avstånd för boende med service och butiker i bottenplanen mot gatan. Viktigt är därför att få till varierat med bostäder, arbetsplatser och service.
Visionsbild av stadsgata
15 000 bostäder, 30 000 arbetsplatser och mer
Förslaget ger i en beräkning 15 000 bostäder. Beräkningen utgår från en exploateringsgrad av tre gånger ytan för den bebyggda marken och att 60% av byggnaderna är bostadshus och att boytan i dessa är 77%. Genomsnittlig yta för en bostad i Solna och Sundbyberg är idag 60 kvm. 10 000 av bostäderna hamnar i Sundbyberg och 5 000 i Solna.
Antal arbetsplatser uppskattas till 30 000 i hela området. Uppskattningen görs utifrån den modell som nya Slakthusområdet beräknas efter. Där planeras 2,5 arbetsplatser per bostad, men i denna uppskattning har detta justerats ner till 2 arbetsplatser per bostad.
En stad är ju mer än bara bostadshus, det behövs också skolor, vårdcentraler, idrottsanläggningar, inrättningar och service. Detta har också tagits med i beräkningen.
Tvärgator som binder ihop
Enköpingsvägen idag är en barriär mellan olika stadsdelar. För att den ska brytas krävs nya kopplingar till den från dess omgivande områden.
Om man ser till befintliga stadsmiljöer i Stockholm så har de flesta huvudgator runt 50-100 meter mellan varje tvärgata. Som en jämförelse kan du se Enköpingsvägens gatustruktur bredvid Södermalms struktur, som en måttstock för förslaget.
Gatustruktur för Enköpingsvägens respektive Södermalm
Denna täthet av tvärgator bör eftersträvas för Enköpingsvägen också.
Överbrygga höjdskillnader kreativt
För att överbrygga de större höjdskillnaderna föreslås en tvärgata med en diagonal väg som kan gå på en bro ner till Enköpingsvägen.
Planförslag vid branten
En mindre gång och cykelpassage som kan slingra sig ner längs med uppfylld mark föreslås också. Denna kan göras till en vacker attraktiv passage.
En illustration av eventuella tvärgator mellan olika markhöjder och dess lutning från Rissne ner till vägen visar på stora skillnader på flera platser.
Bild på markhöjder och lutning för eventuella tvärgator från Rissne ner till vägen
Höjdskillnader är ju såklart en huvudvärk i utformandet av ett förslag där man vill komma över barriärer. Möjligheterna att överbygga, med överdäckning och/eller fyllning, beror mycket på vilka krav som ställs på maximal lutning för tvärgatorna vid korsning mot Enköpingsvägen. Det kan behövas flera olika lösningar för att kunna få till gator och nyttja marken intill dem. Framförallt kommer det att krävas mycket markfyllnad.
Höjdskillnader kan också överbryggas med hjälp av byggnader som byggs i nivåer.
Visionsbild till slingrande cykel/gångväg, Lombard Street i San Francisco
Inspiration - byggnad i backe, Temperence Street, S:t John's, Canada
I en tät stadsmiljö gäller det att vara kreativ med markanvändningen för att få plats med så mycket som möjligt. Ett sätt är att utnyttja nivåskillnaderna. Om höjdskillnaden mellan Rissne och Enköpingsvägen fylls ut blir det mycket yta under marknivå. Kanske går denna att nyttja för tex sporthallar.
Exempel på underjordisk sporthall, Konradsbergshallen
Stadsgata som främjar gångstråk, cykel och kollektivtrafik – och bilar
Nuvarande Enköpingsvägen, som den ser ut på delen vid Sundbybergs stadshus väster om korsningen med Ursviksvägen, har en total bredd från gångbanans kant till yttersta körbanans kant på andra sidan på 38 meter. På en sådan bredd kan man få plats med långt mycket mer.
Nuvarande Enköpingsväg disposition 38 m
På 34 meters bredd får det plats ordentliga trottoarer, träd, cykelfiler i varje riktning, dedikerade bussfiler med hållplatser samt två körbanor.
Ny Enköpingsväg disposition 34 m
Där det inte behövs hållplatser kan utrymmet stället användas för svängfiler för bilar där det behövs.
Ny Enköpingsväg disposition – med svängfiler för bilar
Och på andra platser för uteserveringar och cykelparkeringar.
Ny Enköpingsväg disposition – med plats för uteserveringar
Förberett för eventuell spårbunden trafik
Med en separat bussfil finns det även möjlighet att dra spårbunden trafik längs med gatan i framtiden om underlaget är tillräckligt.
Spåren kan då också omges av gräs vilket minskar buller från dem och absorberar dagvatten.
Spårvagnspår i Lyon som omges av gräs
Anlagda parker av hög kvalitet
I anslutning till Enköpingsvägen finns mycket naturmark men ingen anlagd natur av hög kvalitet.
Förslaget innehåller också nya parker av olika storlekar och utformningar, utspridda bland de nya kvarteren. Med en hög befolkningstäthet som föreslås finns det underlag för att ha olika typer av parker som kräver mer investering och skötsel.
Inspiration: Centralbadsparken i Stockholm och Greenacre pocket park i NYC
Inspiration: Uggleparken i Kristinebergs slottspark, Stockholm
Råstabäcken framtagen
Råstabäcken kan lyftas fram i markhöjd (eller på några meter lägre) och bli en del av ett öppet dagvattensystem för den nya och omgivande bebyggelsen.
Råstabäcken i blått (linjen tjockare än verkligheten) omgiven av park
Bäcken kan också anläggas i en damm i en park intill stadshuset.
Damm intill Sundbybergs stadshus
Gröna områden utan barriärer
Det är viktigt att det gröna inte blir otryggt för människor i området. Större obebyggda områden i kan kännas otrygga för gående och cyklister, särskilt nattetid. Samtidigt uppskattas obrutna gröna förbindelser genom staden, för tex löpning eller promenader. Lösningen kan vara att arbeta med nivåskillnader.
I förslaget är ett befintligt grönt område vid vägen obebyggt. För att vägarna inte ska bli barriärer föreslås gröna förbindelser under under de två gatorna som korsar området.
Gröna passager (markerat med svart) under vägar i obebyggt område intill Råsta gård
Broarna behöver inte vara mörka gångtunnlar utan kan utformas för att bidra positivt till platsen. Inspiration till broar kan hämtas från många håll i världen.
Bro i Central Park i NYC och Bro över Jardins del Turia i Valencia
Genomfartsled för cyklister
En ny genomfartsled för cyklister som går den genaste vägen genom området föreslås också mellan Hallonbergen och Bagartorp. Här har hänsyn tagits till att minimera antalet korsningar och starka stigningar. Sjövägens bro över järnvägen (mitt i den föreslagna sträckan) är smal och vägen föreslås därför i stället korsas via en cykelöverfart strax norr om bron.
Cykelled (orange prickad)
Ny uppgång Ulriksdals pendeltågstation
För att förbättra kommunikationen till och från området föreslås en flytt eller förlängning av perrongen för Ulriksdals pendeltågsstation med nya uppgång intill Enköpingsvägen. Då kan pendlare lättare nyttja det förbättrade kollektivtrafikstråket längs Enköpingsvägen.
Ny stationsuppgång intill Enköpingsvägen
Möjlighet att styra genom krav i markanvisning
Ett stort problem i byggandet i många nya områden är att få till de estetiska kvalitéerna. Dessa är svåra att styra i detaljplaneringen som bara kan reglera objektiva faktorer som fasadmaterial, taklutning eller byggnadshöjd.
I det här fallet, där kommunen äger en stor del av marken, finns det möjlighet att styra utformningen genom krav i markanvisningen. En optimal markanvisningsprocess skulle kunna ske i stegen:
- Kommunen upprättar och antar en detaljplan som inte är alltför detaljerad
- Markanvisningstävling påbörjas där ett fast pris sätts på marken och kommunen väljer exploatörer efter kvaliteter såsom materialval eller intressant arkitektur.
- Markanvisningsavtal tecknas men köpet slutförs inte förrän bygglov är beviljat och byggandet har startat.
- Kostnaden för detaljplanearbetet tas ut i samband med bygglovet som en planavgift
Detta ger en rad fördelar:
- Att exploatören faktiskt bygger det som de vann tävlingen med istället för att lämna in ett nytt bygglov på något helt annat när de väl äger marken.
- Det skapar plats även för mindre aktörer, såsom bygg-gemenskaper och mindre byggbolag, genom att exploatörerna kommer in i processen först när planen är färdig.
- Avkastningskraven för projekten blir lägre eftersom exploatörerna inte behöver inkludera det riskkapitalistiska utlägget att finansiera en planprocess i sin kalkyl.
Byggprocess som skapar variation
All mark kommer inte att kunna planeras och byggas samtidigt. Vanligt idag är att områden byggs i etapper vilket leder till att varje etapp får sitt ofta ensidiga utseende och stil.
Ett annat sätt att istället dela upp det är att all mark närmast huvudstråket bebyggs först, så att det finns en kärna att bygga vidare på. I nästa steg går man vidare och bygger längs de yttre sidogatorna. Sista steget är att fylla i glappen mellan kvarteren. Glappen kan under tiden användas som bygglager, truckparkering och liknande tills byggherrarna drar vidare till nästa kvarter.
Tanken är att få till variation och ålder när olika delar av kvarter bebyggs samtidigt som det finns ett visst mått av hänsyn till bygglogistiken kvar. Vi får en naturlig tidsblandning och variation på byggnaderna.
Vad tycker du?
Nu har har du läst det som vi i Yimby tycker och tänker, vilket är en skissering av en utveckling där Enköpingsvägen blir ett aktivt stråk i norra Stockholm som bidrar till att binda samman istället för att dela staden.
Vad tänker du om Enköpingsvägen? Håller du med oss? Berätta!
Tycker att man kunde se över Enköpingsvägens sträckning till att börja med. Istället för att se Enköpingsvägen som ett stråk i dalbotten skulle den kunna få en något sydligare och högre belägen sträckning. Därigenom underlättas kopplingen till Hallonbergen och parkytor kan frigöras i den lägsta delen av området.
Man borde i alla fall förbereda för en spårväg från Sundbybergs centrum under Hallonberget, via T-banestationen, som kommer ut på Enköpingsvägen. Förbindelserna mellan Hallonbergen - och i förlängningen det här området - och centrala Sundbyberg är skraltiga för att säga det milt. I övrigt ser det trevligt ut.
Detta var ju ett mycket genomtänkt och genomarbetat förslag. En eloge! En fråga också: Det nämns i början av artikeln att 50% av marken är offentlig. Då får man väl dra slutsatsen att de övriga 50% är privat mark. Hur stor del av den privata marken skulle tas i anspråk om detta förslag blev verklighet?
Intressant förslag som tål att arbetas vidare på. En möjlig framtida förlängning av gul linje som kopplar ihop bebyggelsen längs Enköpingsvägen, tvärförbinder de två blåa linjerna och den kommande spårvägen samt möjliggör en förlängning väster/norr om Madendalen skulle vara ett intressant tillägg i tankarna.
Hur ligger tunnelbanelinjerna 10 och 11 mellan Rissne och Rinkeby respektive Hallonbergen och Kista? Är det möjligt att bygga nya stationer någonstans intill Enköpingsgata där Rissne möter Stora Ursvik samt i de nya kvarteren norr om Hallonbergen eller vid Brotorp? Eller går det att öppna upp den gamla sträckningen mellan Hallonbergen och Rinkeby?
Alldeles för många hus på för liten yta. "täthet" verkar vara ledordet. Dock något som ingen vill ha. Sundbybergs motto är fortfarande "småstan i storstan", eller? Dessutom, 15000 bostäder => 15000 bilar menbinget vägnät som klarar det!!! Och de större välbesökta affärerna, vart flyttas dom?
Micke: Det är inte värre än i den Stockholms innerstad som är mest populära stadsdel alla kategorier.
Intressant förslag! Angenämt att vi i Ritorp och norra Frösunda här inte glöms bort. Tidigare fanns ju en pendeltågsstation mot Ritorp som Solna stad stängde igen då den rostade. Kommunen lovade i samma veva Solnaborna att denna skulle öppnas ånyo. Detta är nu mer aktuellt än någonsin då det byggs mycket i Ritorp och Järva krog. Synd att projektet enbart sträcker sig öster om Ulriksdal och inte hela vägen fram till Järva krog. Men får vi tillbaks vår pendeltågsnedgång som då bör ligga på den sydöstliga sidan vore det ett lyft!
Sundbyberg är redan idag Sveriges mest tätbebodda kommun! Satsa på mer gröna ytor istället för att bygga husen så tätt att man bor på varandra. Anledningen till att man väljer att bo utanför tullarna är ofta att man vill ha de lite luftigare omkring sig och inte bo som packade sillar.
Sundbyberg är redan idag Sveriges mest tätbebodda kommun! Satsa på mer gröna ytor istället för att bygga husen så tätt att man bor på varandra. Anledningen till att man väljer att bo utanför tullarna är ofta att man vill ha de lite luftigare omkring sig och inte bo som packade sillar.